If I only could relax in this confusion, if I could dance with you the way we used to,and shake my hips to the revolution, if I could be naive again

Töm ditt rum på tonårstankar nu. Du sa: "Gör ditt val, ta ett självständigt beslut". Jag höll en hand då mot din varma hud. Du sa: "Stäng din dörr, vi har något att reda ut".


(materialisten i mig jublar över att jag köper ett skåp men jag sätter dit vackra bilder så att det inte ska kännas så stelt och livlöst.)

daterat: någon dag tidigt i juni
nu är det tjugionio dagar kvar tills vi sitter på ett tåg påväg till borlänge och det gör inte ont när jag andas längre för nu kan jag se en morgondag. jag betalar sammanlagt tvåtusen kronor för att andas lycka men det är det värt. det är värt att leva.



21.06.10 23:37
 sju dagar kvar tills jag andas på-riktigt igen och tio dagar kvar till kent. sju dagar är egentligen ingenting. inte om man jämför med hur länge jag hållit andan. och jag sitter tyst vid mitt köksbord och jag vrider upp volymen tills det visas MAX 30 på stereons display och joakim sjunger VAR ÄR HJÄRNAN HÄR ÄR VÅLDET och jag tänker bara på den dagen då jag kommer krossas mot betongen för sista gången.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0